Kommande...

Det finns inga kommande aktiviteter.

Sortera nyheterna
Facebook
Följ oss på Facebook och få de senaste nyheterna direkt i din logg!
Fyra generationer av slaktare & entreprenörer
Jag är nu fjärde generationen i min släkt som arbetar med slakt och charkuteriprodukter, jagar och lever med många hundar.
Emil Nilsson (f. 1882-1934)

Emil Nilsson (f. 1882-1934)

Redan min farfars far Emil Nilsson (f. 1882-1934) hade slakteri och charkuteri på släktgården Björket i Södra Vram i Skåne. Emil slaktade och hans hustru Agda drev köttaffär mittemot stationen i närbelägna Billesholm.
Emil ”torgade” och sålde kött direkt från hästvagnen på torget i Billesholm. Emil och Agda hade 6 barn på den 16 ha stora gården.
Det var 5 flickor och min farfar Knut. När farfar var 16 år dog Emil och Knut fick ta över försörjningsansvaret för familjen.

 

 

 

 

 

Knut Erik Nilsson (f. 1918 -2006)

Knut Erik Nilsson (f. 1918 -2006)

Farfar Knut Erik Nilsson (f. 1918 -2006) var en riktig affärsman och entreprenör. Redan som barn gjorde han byteshandel med bl a kaniner. Knut axlade det stora ansvaret efter sin fars förtidiga död och utvecklade slakterirörelsen. Verkade som kreaturshandlare och lantbrukare. Var delägare och drev Ljungby Slakteri, gick i början på 70-talet in som en av de tre ägarna i Helsingborgs Stads Slakthus och skapade SLP (SLakteriProdukter). Detta 100-åriga slakteri som nyligen lades ned.

Knut hade ett stort kontaktnät inom och utom landet. Han var den som år 1969 importerade de tre första båtleveranserna av islandshästar till Sverige. Han importerade även connemaraponnies från Irland. Han skeppade får och köttdjur från Argentina till Saud Arabien. Även veteranbilar importerade han från sydamerika. Farfar är en av mina stora förebilder.

 

 

 

 

 

Lars Knutsson (f. 1944-)

Lars Knutsson (f. 1944-)

Far Lars Knutsson (f. 1944-) är även han en sann entreprenör. Han har varit mink- och hundfodertillverkare. Lars har handlat med bilar, haft butiker för försäljning av bra varor till lågpris (LL i Helsingborg och Hyllinge). Varit en av de första slaktsvinsproducenterna med godkänd KRAV-produktion. Utvecklade Ahleborgsgrisen som varumärke med egen gårdsbutik samt levererade till många större livsmedelsaffärer. Lanserade ”grisbollar” för aktivering av slaktsvin. Ordnat rockkonsert i grishuset med över 1000 besökare. Varit krögare med hamnkrog. Deltagit i Grill-SM med familjeteamet.

Köpte år 1994 Annelunds Gård med anor från 1650-talet som nu har renoverats och omdanats från ett traditionellt lantbruk till ett modernt flernischat företag. En del av marken tillhörande gården är avstyckad till mindre hästgårdar. Detta har hjälp till att skapa en levande landsbygd i den lilla byn Allerum.  Tillsammans med mor Lena har han på Annelund byggt upp ett gårdsslakteri för fjäderfä och en gårdsbutik för fjäderfädelikatesser.Våtmarken med sina dammar bjuder på bra rekreation och jakt. Parken har restaurerats.

 

 

 

Leonard Emil Knutsson (f. 1977-)

Leonard Emil Knutsson (f. 1977-)

Jag, Leonard Emil Knutsson (f. 1977-) började följa min farfar Knuts fotspår, redan när jag var fem år gammal. Han var en slipad affärsman och en driven entreprenör.

När farfar Knut var på auktioner och handlade med nötkreatur, sålde jag dvärghöns och kaniner.

Sedan dess har jag fortsatt på den vägen. Tack vare farfar Knuts och far Lars engagemang och kunskap, är även jag affärsman och entreprenör idag.

Min första hund fick jag när jag var 12 år gammal, hundar har alltid varit en naturlig del av mitt liv. Jag är lyckligt lottad som har haft så fina förebilder i de tidigare generationerna. De har lärt mig mycket om jakt, hundar och affärer. På senare år har även jag vidareutbildat mig inom dessa områden.

Annelunds Gård drivs sedan 2001 av mig.

Annelund är verkligen möjligheternas gård där vi erbjuder allt inom jakt, hundar och viltvård.

 

Leonard Emil Knutsson

 

 


Gåsvakt

Här foto av mig Leonard som ”gåsapåg” och min syster Louise som ”gåsapiga” år 1984. Detta var faktiskt en helsida som månadens bild i november i lokaltidningen NST. Vad jag mest minns var att det tog en hel dag, var tröttsamt och att gässen sprang överallt innan fotografen, mor och far var nöjda.